Världshandeln blir ett maktmedel – vilka länder hamnar utanför?

Handeln fortsätter att växa, men möjligheterna är ojämnt fördelade. FN handelsorgan UNCTAD beskriver hur stater använder handel, finansiering och teknik för att säkra strategiska intressen. För utvecklingsländer blir frågan alltmer konkret: får de möjlighet att bygga egen industri – eller stannar de vid att leverera råvaror och billig produktion?

Redaktionen, S. Kling, GLOBALISMEN
11 oktober 2026 – Fördjupning och analys

Världshandel brukar beskrivas genom export, import och tillväxt. Men bakom siffrorna finns beslut om vem som får köpa avancerad teknik, vilka investeringar som godkänns och vilka industrier som får statligt stöd.

I sin rapport Trade and Development Report 2026: The Geoeconomics of Development, presenterad den 9 oktober, undersöker UNCTAD hur dessa ekonomiska beslut kopplas till geopolitisk makt.

Fakta: växande handel innebär inte att alla närmar sig varandra

UNCTAD räknar med att världsekonomin växer med 2,6 procent under 2026, jämfört med 2,9 procent 2025. Handeln med varor och tjänster väntas samtidigt öka med omkring fyra procent, räknat i fasta priser.

Det är prognoser, inte slutliga utfall för året. De visar också varför handelstillväxt och ekonomisk tillväxt behöver hållas isär.

Organisationen bedömer att många utvecklingsländer, med undantag för ett antal asiatiska ekonomier, fortsätter att halka efter. Den pekar på energiberoenden, koncentrerade vinster från AI-utvecklingen och pressad utvecklingsfinansiering.

En större världshandel säger därför inte i sig hur vinsterna fördelas mellan länder eller inom deras befolkningar.

Handelspolitiken blir säkerhetspolitik

UNCTAD beskriver hur regeringar använder handelsrestriktioner, subventioner och teknikkontroller för att konkurrera om verksamheter som bedöms viktiga för ekonomisk och nationell säkerhet. Halvledare, AI-infrastruktur och ren energiteknik är exempel.

Tillgången till marknader och möjligheten att utveckla mer avancerad produktion påverkas därmed alltmer av teknik, finansiering och geopolitiska relationer.

Det betyder inte att handeln upphör. Enligt UNCTAD sammanfattning fortsätter globaliseringen, men längs nya och omstridda skiljelinjer.

Nya investeringar kan ge möjligheter – men vad lämnar de efter sig?

När företag flyttar produktion kan nya länder få investeringar och exportinkomster. UNCTAD framhåller att sådana öppningar finns, samtidigt som den frågar om de kan omvandlas till starkare industrier och varaktig utveckling.

Här behöver en granskning följa mer än investeringens annonserade belopp.

Utbildas lokal personal? Får lokala företag bli leverantörer? Byggs tekniskt kunnande upp? Och finns verksamheten kvar när kostnadsläget eller de politiska villkoren förändras?

Ett tänkt exempel visar skillnaden: en fabrik kan skapa arbetstillfällen samtidigt som forskning, patent och avgörande affärsbeslut ligger någon annanstans. Det gör inte investeringen värdelös, men påverkar vilket inflytande och vilken långsiktig förmåga den ger värdlandet.

Analys: vem har råd att skydda sin industri?

GLOBALISMENS bedömning är att den växande användningen av industristöd väcker en maktfråga: hur konkurrerar länder med mycket olika ekonomiska resurser?

Om tillgång till stora stödprogram blir avgörande kan resursstarka stater få ett försprång. Samtidigt kan stöd vara motiverat för att utveckla teknik eller minska sårbarheter.

Därför måste varje satsning prövas: vilket problem ska den lösa, vilka företag gynnas och vilka krav ställs i gengäld? Att kalla en verksamhet strategisk visar inte att stödet används effektivt.

Varför angår detta Sverige?

Sveriges beslut om handel och industripolitik behöver bedömas mot samma frågor. Vilka beroenden vill vi minska? Vilka nya beroenden kan uppstå? Och hur fördelas kostnaderna mellan staten, företagen och konsumenterna?

Den här rapportens sammanfattningar ger ingen särskild beräkning av effekterna på svenska jobb eller hushåll. Sådana följder behöver undersökas med svenska underlag.

Men rapporten ger anledning att granska hur Sveriges och EU ekonomiska säkerhetsmål påverkar andra länders möjligheter att utvecklas.

Vad föreslår UNCTAD?

Organisationen förordar långsiktigt arbete med kompetens, forskning och lokala leverantörer. Den rekommenderar också att utländska investeringar kopplas till tekniköverföring och större lokalt värdeskapande samt att regionalt samarbete stärks. Det är politiska rekommendationer, inte garantier för framgång.

Den fortsatta granskningen behöver följa vem som får tillgång till kapital och teknik, vilka villkor som ställs och hur mycket handlingsfrihet investeringarna faktiskt skapar. När handeln används för strategiska mål måste också de som hamnar utanför besluten synliggöras.