Christine Lagarde kan utses till ordförande för World Economic Forum redan i november, enligt Reuters. Men något slutligt beslut är inte fattat. Ett förtida avhopp från Europeiska centralbanken skulle väcka en större maktfråga: vilka regeringar får forma nästa ledning – och hur öppet sker förhandlingarna? Redaktionen, S. Kling, GLOBALISMEN17 oktober 2026 – Nyhetsfördjupning och analys Vem leder Europas centralbank när flera av dess viktigaste poster ska tillsättas? Frågan har fått ny aktualitet genom uppgifterna om Christine Lagardes möjliga övergång till World Economic Forum, WEF. Men tre händelser behöver hållas isär: ett möjligt WEF-beslut, Lagardes eventuella avgång och utnämningen av en

Vårt institutionella ramverk Världsekonomiskt forum sammanför ledare från näringsliv, regeringar, civilsamhället, internationella organisationer, den akademiska världen och nästa generation för att tillsammans förstå globala utmaningar och föra världen framåt. Som en oberoende, ideell stiftelse grundad 1971 och med huvudkontor i Genève, Schweiz, erbjuder forumet värdefull framsynthet och sammankallar betrodda fysiska och digitala utrymmen. Genom att sammanföra olika perspektiv och bygga relationer möjliggör det gemensamma förståelser som driver framsteg. Dagens utmaningar är för komplexa och snabba för att en enskild organisation, ett land eller en sektor ska kunna lösa dem på egen hand. Ekonomisk omvandling, teknologisk förändring, geopolitiska chocker och miljöpåverkan

EU har lagt till 826 företag och 743 personer inom Rysslands militärindustri på sanktionslistan. Samtidigt tillåter USA vissa affärer med rysk diesel. Besluten gäller olika verksamheter, men väcker en gemensam fråga: hur effektivt blir trycket på Ryssland när västliga partners väljer olika vägar? Redaktionen, S. Kling, GLOBALISMEN13 oktober 2026 – Nyhetsfördjupning och analys Europa försöker begränsa den ryska krigsindustrins tillgång till ekonomiska resurser. Washington har samtidigt öppnat för bränslehandel som annars skulle omfattas av amerikanska förbud. Båda besluten är dokumenterade. Däremot finns ännu ingen säker beräkning i det granskade underlaget av deras sammanlagda effekt på Rysslands krigförmåga. Fakta: EU riktar

Boris Johnson kritiserar Donald Trumps dieseluppgörelse med Ryssland och varnar för att den stärker Putins krigsekonomi. Men den avgörande frågan går längre än ordväxlingen: USA har beslutat om en sanktionslättnad, medan en fungerande energivapenvila ännu inte är belagd i det granskade underlaget. Redaktionen, S. Kling, GLOBALISMEN12 oktober 2026 – Nyhetsfördjupning och analys Billigare bränsle är Trumps uttalade mål. Johnson invänder att handeln samtidigt kan ge Ryssland nya inkomster. Den tidigare brittiske premiärministern har riktat hård kritik mot uppgörelsen och anklagat Washington för att låta amerikanska bilister bidra till finansieringen av Putins krigföring. Det är Johnsons politiska bedömning, inte en redovisad

Europeiska underrättelseföreträdare varnar för ryska attentatsplaner mot försvarsindustrins chefer, enligt Financial Times. Uppgifterna är allvarliga, men den svenska tältincident som kopplas till Saabs vd är inget belägg för en mordplan. Förundersökningen lades ned med motiveringen att det saknades anledning att anta att brott hade begåtts. Redaktionen, S. Kling, GLOBALISMEN12 oktober 2026 – Nyhetsgranskning och analys Financial Times rapporterade den 11 oktober att företrädare för fem europeiska underrättelsetjänster varnar för ryska mordplaner mot chefer och andra ledande anställda inom försvarsindustrin. Enligt tidningens rapportering kan hoten också syfta till att skrämma aktörerna utan att attentat genomförs. Det är underrättelseuppgifter återgivna av en