Kärnvapen i hamnen? Sveriges förbud byggde på förtroende
Av Redaktionen, S. Kling, GLOBALISMENPublicerad: 26 oktober 2026 Det svenska spelet om nedrustningen – del 3. Historisk granskning av perioden 1963–1992, med Jan Prawitz artikel i FOI Framsyn nr 1/2004 som utgångspunkt. Sverige förbjöd kärnvapen vid utländska örlogsbesök, men krävde inga garantier från de gästande staterna. Samtidigt diskuterades en kärnvapenfri zon i Norden. Bakom fredsmålen fanns en konflikt om insyn, militär handlingsfrihet och stormakternas inflytande över säkerheten i vårt närområde. I de tidigare delarna har vi granskat Sveriges egna kärnvapenplaner och neutralitetspolitikens dubbla ambitioner. Till havs ställdes frågan på sin spets: hur skulle ett svenskt kärnvapenförbud förenas med besök av
Sveriges neutralitet – fredsprofilen och försvarets krav
Av Redaktionen, S. Kling, GLOBALISMENPublicerad: 26 oktober 2026 Det svenska spelet om nedrustningen – del 2. Historisk granskning, med Jan Prawitz artikel i FOI Framsyn nr 1/2004 som huvudunderlag. Sverige ville verka för nedrustning och samtidigt behålla ett starkt eget försvar. Neutralitetspolitiken förenade dessa ambitioner, men lämnade utrymme för konflikter om vad fredsarbetet skulle få kosta i militär handlingsfrihet. Jan Prawitz skildrar spänningen inifrån den svenska nedrustningsmiljön. I den första delen granskade vi hur Sveriges nedrustningsarbete kunde förenas med viljan att behålla möjligheten till egna kärnvapen. Den här delen går tillbaka till en grundfråga: vad innebar egentligen neutraliteten, och vilka
Sveriges dubbla nedrustningspolitik – fredsmål och egna kärnvapenplaner
Redaktionen, S. Kling, GLOBALISMENPublicerad: 26 oktober 2026 Historisk granskning. Bearbetning med Jan Prawitz artikel i FOI Framsyn nr 1/2004 som huvudunderlag. Sverige gjorde sig känt som en röst för nedrustning. Samtidigt ville regeringen länge behålla möjligheten att skaffa egna kärnvapen. Enligt den tidigare nedrustningsexperten Jan Prawitz påverkade denna dubbla linje även Sveriges agerande i internationella förhandlingar. Prawitz var FOA-forskare och mångårig expert åt den svenska nedrustningsdelegationen. I sin artikel från 2004 beskrev han hur fredsambitioner och nationella försvarsintressen kunde dra åt olika håll. Nedrustningspolitiken skulle bidra till en tryggare värld och samtidigt stärka Sveriges egen säkerhet. När Sverige gick in
WEF efter Schwab
Redaktionen, S. Kling, GLOBALISMENPublicerad: 26 oktober 2026 WEF – vägen till globalt inflytande | Historiska serien – del 8 av 8 Klaus Schwab har lämnat WEF styrelse, men organisationens nätverk och samarbeten fortsätter. Efter flera ledarskiften finns nu en ny ledning och en tydlig ekonomisk bas. Vem leder WEF – och vad förändrades när grundaren försvann från toppen? I april 2025 lämnade Klaus Schwab både ordförandeposten och styrelsen. WEF offentliggjorde avgången den 21 april, efter att styrelsen behandlat den föregående dag. Därmed avslutades hans formella styrelseledarskap över organisationen han hade grundat 1971. Efter en granskning av anklagelser från anonyma visselblåsare
Manifestet och The Great Reset
Redaktionen, S. Kling, GLOBALISMENPublicerad: 26 oktober 2026 WEF – vägen till globalt inflytande | Historiska serien – del 7 av 8 Företagens samhällsansvar har varit en bärande idé inom WEF sedan 1970-talet. Med Davosmanifestet 2020 och The Great Reset breddades ambitionen till hur ekonomier och samhällen skulle förändras. Vad föreslog organisationen egentligen – och vem skulle få inflytande? I Davosmanifestet 1973 beskrevs företagsledningens uppgift som att förena kundernas, ägarnas, de anställdas och samhällets intressen. Företagen skulle betala rimliga skatter, värna resurser för kommande generationer och förbättra arbetsvillkoren. Tillräcklig lönsamhet framställdes samtidigt som nödvändig för företagets långsiktiga existens och förmåga att
Tekniken och den offentliga förvaltningen
Redaktionen, S. Kling, GLOBALISMENPublicerad: 26 oktober 2026 WEF – vägen till globalt inflytande | Historiska serien – del 6 av 8 AI-upphandling, teknikregler och digitala myndigheter. Genom teknikcentra och samarbete med regeringar fick WEF praktiska vägar in i den offentliga förvaltningens utvecklingsarbete. Historien 2017–2025 visar hur förslag kunde bli vägledning för tjänstemän. Den 24 mars 2017 öppnade WEF sitt Center for the Fourth Industrial Revolution i San Francisco. Centret skulle samla regeringar, företag, forskare och organisationer kring teknikens samhällseffekter. Arbetet omfattade bland annat artificiell intelligens, dataflöden, drönare och självkörande fordon. Murat Sönmez ledde det nya centret. Bland de ursprungliga partnerföretagen