Manifestet och The Great Reset

Redaktionen, S. Kling, GLOBALISMEN
Publicerad: 26 oktober 2026

WEF – vägen till globalt inflytande | Historiska serien – del 7 av 8

Företagens samhällsansvar har varit en bärande idé inom WEF sedan 1970-talet. Med Davosmanifestet 2020 och The Great Reset breddades ambitionen till hur ekonomier och samhällen skulle förändras. Vad föreslog organisationen egentligen – och vem skulle få inflytande?

I Davosmanifestet 1973 beskrevs företagsledningens uppgift som att förena kundernas, ägarnas, de anställdas och samhällets intressen. Företagen skulle betala rimliga skatter, värna resurser för kommande generationer och förbättra arbetsvillkoren. Tillräcklig lönsamhet framställdes samtidigt som nödvändig för företagets långsiktiga existens och förmåga att fullgöra dessa uppgifter.

Manifestet uttryckte idén om intressentkapitalism, eller stakeholder capitalism: en syn där företagens ansvar omfattar flera grupper som påverkas av verksamheten.

Det som fick namnet Davosmanifestet 2020 publicerades den 2 december 2019. Där utvecklade Klaus Schwab resonemanget med krav på bland annat mänskliga rättigheter i leverantörskedjor, ansvarsfull dataanvändning och en rättvis andel av skatterna. Företagens resultat skulle bedömas utifrån miljö, sociala förhållanden och god styrning. Även ledningens ersättningar skulle spegla ansvaret gentemot intressenterna.

Manifestet gav också multinationella företag en uttrycklig roll i globala frågor: de beskrevs som medaktörer tillsammans med regeringar och civilsamhälle i arbetet för världens framtid. Här förenades företagsetiken med en bredare idé om vilka som skulle delta i samhällsutvecklingen.

Den 3 juni 2020, under pandemin, lanserade WEF och dåvarande prins Charles, genom hans Sustainable Markets Initiative, The Great Reset. Det brittiska kungahusets presentation beskrev ambitionen att bygga om och balansera om världen efter krisen.

Samma dag skrev Schwab att förändringen borde omfatta alla länder och branscher, med utbildning, samhällskontrakt och arbetsvillkor som exempel. Pandemin framställdes som ett tillfälle att genomföra en omfattande omställning av ekonomin och samhället.

Han angav tre huvudinriktningar:

Rättvisare ekonomiska utfall. Bättre samordning av skatter, regler och finanspolitik samt reformer av exempelvis fossilsubventioner och konkurrensregler.
Investeringar för gemensamma mål. Återhämtningspengar, privat kapital och pensionsmedel skulle främja jämlikhet och hållbarhet, exempelvis genom grön infrastruktur.
Teknik för samhällsnytta. Den fjärde industriella revolutionens innovationer skulle användas för att möta bland annat hälso- och samhällsproblem.

Även IMF-chefen Kristalina Georgieva talade inför WEF den 3 juni. Hon efterlyste en grönare, smartare och rättvisare återhämtning, med investeringar som bland annat skulle minska den digitala klyftan och stärka sociala skyddsnät.

I juli 2020 följde boken COVID-19: The Great Reset, skriven av Klaus Schwab och Thierry Malleret. WEF presentation beskrev den som ekonomisk analys och resonemang om politik, med antaganden och idéer om hur världen efter pandemin kunde och borde utvecklas.

Boken granskades också utanför WEF. I en recension publicerad 2021 bedömde Peter B. Meyer och Reimund Schwarze att den främst beskrev alternativa utvecklingsvägar. De ansåg att den saknade en tydlig vägledning för hur omställningen skulle uppnås och att det förblev oklart hur det nödvändiga internationella samarbetet skulle förändras.

GLOBALISMENS analys: Den röda tråden är att företagen ges både samhällsansvar och en plats i arbetet med globala problem. Det väcker en central maktfråga: vem avgör vad som är ett gemensamt intresse när företagsledningar, regeringar och utvalda organisationer samarbetar? Ambitioner om hållbarhet och rättvisa behöver prövas mot finansiering, konkreta beslut och resultat. Ett manifest visar vad avsändaren säger sig vilja. Granskningen måste därefter visa vilka förslag som genomfördes, vilka som gynnades och hur ansvar kunde utkrävas.

Nästa del: Del 8 – WEF efter Schwab.