Samarbetena med FN och andra internationella institutioner

Redaktionen, S. Kling, GLOBALISMEN
Publicerad: 26 oktober 2026

WEF – vägen till globalt inflytande | Historiska serien – del 4 av 8

Från investeringsprojekt på 1970-talet till ett strategiskt partnerskap med FN 2019. WEF internationella förbindelser växte genom konkreta samarbeten. Samtidigt väcktes frågor om företagens tillträde, insynen och vem som kunde utkräva ansvar.

Redan 1976 inledde dåvarande European Management Forum ett program tillsammans med FN organisation för industriell utveckling, UNIDO. Länder fick presentera investeringsprojekt för deltagarna i Davos. Enligt WEF historieskrivning deltog 26 länder i initiativet. Därmed fanns tidigt en praktisk förbindelse mellan ett FN-organ, regeringar och forumets företagskontakter.

Ett tydligare steg kom den 31 januari 1999. FN generalsekreterare Kofi Annan föreslog i Davos ett Global Compact: ett samarbete där företag skulle stödja mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga principer och miljöansvar. I talet framhöll han både företagens resurser och behovet av att ge den globala marknaden social förankring.

Initiativet lanserades formellt den 26 juli 2000. Davos var alltså platsen där Annan framförde förslaget; FN stod bakom det fortsatta initiativet.

Samma år blev Davos också lanseringsplats för vaccinalliansen Gavi. Bland dess grundande partner fanns WHO, Unicef, Världsbanken och Gatesstiftelsen. Här möttes internationella institutioner, regeringar och privata aktörer kring finansiering och tillgång till vaccin. Gavi är en egen organisation; lanseringen vid WEF möte visar forumets roll som samlingsplats.

Den 13 juni 2019 formaliserades samarbetet mellan FN och WEF genom ett strategiskt partnerskapsramverk. Det skulle fördjupa de institutionella kontakterna och påskynda genomförandet av Agenda 2030.

FN vice generalsekreterare Amina Mohammed och WEF dåvarande president Børge Brende undertecknade dokumentet. António Guterres och Klaus Schwab bevittnade undertecknandet, enligt FN bildarkiv.

Partnerskapet omfattade sex områden: finansiering av Agenda 2030, klimat, hälsa, digitalt samarbete, jämställdhet samt utbildning och kompetens. Enligt presentationen skulle FN ledning använda WEF plattformar i arbetet. Samarbetet skulle följas upp årligen, med genomgång av resultat och möjliga nya områden.

På det digitala området angavs bland annat analys, dialog och standarder för digital styrning. Inom utbildning ville parterna främja samarbeten mellan offentlig och privat sektor om omskolning och livslångt lärande. Ambitionerna sträckte sig därmed över flera centrala samhällsområden.

Agenda 2030 hade antagits av FN medlemsstater 2015, fyra år före partnerskapet. Ramverket 2019 gällde alltså samarbete kring genomförandet av en redan beslutad agenda.

Reaktionerna blev skarpa. I ett öppet brev publicerat den 25 september 2019 krävde över 400 organisationer, enligt Transnational Institute, att partnerskapet skulle avslutas. Undertecknarna varnade för att storföretag skulle få privilegierad tillgång till FN-systemet och att den globala styrningen skulle bli mer privatiserad och mindre demokratisk.

Det var organisationernas kritik och bedömning av riskerna. För att undersöka vilket inflytande samarbetet faktiskt gav behövs granskning av genomförda projekt, deltagarurval, finansiering och hur förslag fördes vidare till beslut.

Den formella beslutanderätten måste samtidigt beskrivas korrekt. FN generalförsamling består av medlemsstaterna, som har en röst vardera. WEF har ingen egen statlig röst där. Att ett samarbete har ingåtts är i sig inget belägg för att WEF övertog medlemsstaternas beslutanderätt.

GLOBALISMENS analys: Historien visar hur WEF fick etablerade samarbetsvägar till internationella institutioner. Sådana vägar förtjänar granskning även när den formella beslutanderätten ligger kvar hos staterna. Inflytande kan utövas genom vilka problem som prioriteras, vilka lösningar som presenteras och vilka aktörer som får delta i arbetet. Det avgörande blir därför att följa konkreta förslag och pengar, redovisa intressekonflikter och visa vem som ansvarar för resultaten.

Nästa del: Del 5 – Förslagen om förändrad global styrning.