Tekniken och den offentliga förvaltningen

Redaktionen, S. Kling, GLOBALISMEN
Publicerad: 26 oktober 2026

WEF – vägen till globalt inflytande | Historiska serien – del 6 av 8

AI-upphandling, teknikregler och digitala myndigheter. Genom teknikcentra och samarbete med regeringar fick WEF praktiska vägar in i den offentliga förvaltningens utvecklingsarbete. Historien 2017–2025 visar hur förslag kunde bli vägledning för tjänstemän.

Den 24 mars 2017 öppnade WEF sitt Center for the Fourth Industrial Revolution i San Francisco. Centret skulle samla regeringar, företag, forskare och organisationer kring teknikens samhällseffekter. Arbetet omfattade bland annat artificiell intelligens, dataflöden, drönare och självkörande fordon. Murat Sönmez ledde det nya centret.

Bland de ursprungliga partnerföretagen fanns Salesforce, Microsoft, Palantir, SAP och Huawei. Salesforcechefen Marc Benioff presenterades som den förste ordföranden för centrets rådgivande råd. Företagens deltagande var därmed en uttrycklig del av organisationen redan från början.

År 2018 meddelade WEF en internationell expansion med planerade centra i Indien, Japan och Förenade Arabemiraten. Modellen var att tillsammans utveckla och pröva former för teknikstyrning. Enligt WEF skulle anslutna regeringar åta sig att testa policyverktyg i sina länder och utse personer som arbetade i projektgrupperna.

Ett tydligt resultat finns i Storbritannien. Den 8 juni 2020 publicerade regeringen Guidelines for AI procurement, råd om hur offentlig sektor skulle köpa AI-teknik. Enligt dokumentet utvecklades vägledningen av Office for AI, tillsammans med WEF teknikcenter och brittiska förvaltnings- och upphandlingsorgan. Arbetet hade initierats genom WEF-projektet Unlocking public sector AI.

Råden gällde bland annat datakvalitet, riskbedömning, transparens och granskning under AI-systemens livslängd. De uppmanade också myndigheter att undersöka om AI verkligen var lämpligt för problemet. Dokumentet var vägledning för tjänstemän och hänvisade till gällande upphandlingsregler.

Här går det att följa ett konkret genomslag: den gemensamma vägledningen listades även i den brittiska upphandlingspromemorian PPN 017 från 2025. Det visar att materialet fördes vidare inom förvaltningens egna stöddokument. Hänvisningen säger däremot inte vilka leverantörer som fick kontrakt eller vilka effekter enskilda AI-system fick.

Samarbetet omfattade också hur regler skulle utvecklas. När det mellanstatliga nätverket Agile Nations bildades 2020 fick WEF och OECD observatörsroller enligt stadgan. Rollen innebar tillträde till plenarmöten och möjlighet att föreslå inslag i arbetsprogrammet. Stadgan angav uttryckligen att den inte var juridiskt bindande.

Hösten 2024 öppnade WEF och GovTech Campus Deutschland ett Global Government Technology Centre i Berlin. Inriktningen var digitalisering av offentlig förvaltning och tjänster. Vid invigningen deltog WEF dåvarande president Børge Brende och Markus Richter, då statssekreterare i det tyska inrikesministeriet och ansvarig för den federala regeringens IT-frågor.

Konsultföretaget Capgemini beskriver sig som en av Berlincentrets grundande partner. Företaget framhåller samarbetet som en plats där offentliga organisationer och teknikleverantörer kan utveckla lösningar tillsammans. Där möts förvaltningens moderniseringsarbete och företagens tekniska och kommersiella verksamhet.

GLOBALISMENS analys: Exemplen visar en konkret väg till inflytande: deltagande i expertarbete, gemensamma riktlinjer och plattformar där myndigheter möter leverantörer. Sådana samarbeten kan tillföra kunskap, men myndigheterna behöver kunna redovisa hur råden bedöms och vilka intressen deltagarna företräder. Granskningen bör följa vilka företag som medverkar, vem som finansierar arbetet och hur upphandlingarna genomförs. Avgörande frågor är också vem som kontrollerar data, om systemen kan granskas och om myndigheten kan byta leverantör utan att förlora viktig kunskap eller funktion.

Nästa del: Del 7 – Manifestet och The Great Reset.